Sevärt kring Messlingen

luctumis morfi de lubilus

Runt omkring Messlingen finns ett fantastiskt fjäll- och kulturlandskap som erbjuder mycket att undersöka. Här finns djupa kanjons från inlandsisens avsmältning, sällsynta fjällrödingar, gamla fäbodar från tiden då man tog djuren på sommarbete och både folk och djur bodde där.

Sommar eller vinter, det är alltid lika härligt att vara ute i det fria, och har man dessutom några sevärdheter som mål för dagen så kan utflykten bli ännu mer intressant.

Evagraven

FÖRKASTNING

Evagraven är en 800 meter lång, 25 meter bred och 15 meter djup förkastningsspricka som bildades när inlandsisen smälte bort. Sitt har förkastningen fått efter att en samekvinna vid namn Eva kört vilse i en snöstorm, kört över stupet med ren och ackja och förolyckats.

Hällmålningarna

Målningarna vid Ruändan.

Hällmålningarna vid Ruändan består av ett tjugotal figurer som föreställer människor, björn, älg och ren. Hällmålningarna rapporterades först 1896 och beräknas vara över 4000 år gamla. Ovanligt är att området inte befinner sig vid vattnet men för 13 000-16 000 år sedan, vid inlandsisens avsmältning, fanns ett antal issjöar i närheten.

Fiskhålsgraven

Världsunik dvärgröding från istiden.

Den världsunika dvärgrödingen i Fiskhålsgraven har antagligen funnits där sedan istidens slut. Fiskhålsgraven bildades tillsammans med de andra gravarna runt Messlingen när den uppdämda issjön i Ljungans dalgång bräddade över.

Rödingen i Fiskhålsgraven har antagligen tillhört en tidigare invandrad grupp av rödningar. Den fanns i varje fall på plats i Härjedalen för ca   7 000 år sedan, under en tid då isbjörnar jagade grönlandssäl nere vid kusten, kanske i närheten av nuvarande Ljudal. Östersjöns havsyta låg då ca 250 meter över den nuvarande nivån.

Röding (Salvelinus alpinus (L.) ) är en laxfisk som efter senaste istiden, redan med början för ca 12 000 år sedan, antas ha koloniserat Sverige. Rödingen i Fiskhålsgraven skiljer sig både genetiskt och ekologiskt från fjällrödningen nedströms i sjön Messlingen, och utgör ett unikt exempel på hur framgångsrik den känsliga rödingen kan vara om den bara skyddas från människans ingrepp. Den extrema dvärgstorleken utgör en sekundär ekologisk anpassning till miljön och de små näringsresurserna i Fiskhålsgraven. Efter tre år är rödingarna ca 9 cm och växer därefter bara med ca 5 mm per år. Den äldsta rödingen som undersökts var 9 år gammal och 12.4 cm lång.

Eftersom rödingarna i Fiskhålsgraven kan ha funnits här sedan årtusenden, så bör de även i fortsättningen få leva i trygghet. Undvik därför att störa dem och förorena inte deras rena vatten. Rödingen i Fiskhålsgraven har av vetenskapliga skäl klassificerats som skyddsvärd och av riksintresse.

Hängbron

Besök hängbron.

Vid Messlingesjöns utlopp över Mittån går en hängbro.

FLATRUET

SVERIGES HÖGST BELÄGNA LANDSVÄG.

Flatruetvägen, över lågfjället Flatruet når som högst 975 meter över havet och är därmed Sveriges högst belägna allmänna väg.

Flatruetvägen, som förbinder Funäsdalen i söder med Ljungdalen i norr, invigdes den 31 juli 1938. Vägen är ofta stängd nattetid och vid hårt väder, och från vägen ges fri utsikt mot fjällvärlden, speciellt norrut mot Helagsfjällen.

Gravarna

Förkastningar, eller gravar som det kallas på härjedalska, som finns i området.

I närheten av Messlingen finns många raviner eller gravar som de kallas på härjedalska. De flesta finns längs södra sidan av Flatruet och många har en historia att berätta.

  • Gravargraven ligger inne på Servsjö mark. Den börjar strax öster om Lågvålen vid trädgränsen och sträcker sig mot söder nära 2 km. Gravarbäcken rinner genom ravinen och ut i Servån. Både vid ravinens övre som nere ände finns fångstgropssystem som användes av de första människorna.
  • Evagraven. Den kanske mest kända av ravinerna ligger 2 km väster om Ruändan och Hällmålningarna. Enligt en sägen ska en lappkvinna vid namn Eva i snöstorm omkommit i ravinen. Ofta ligger snö och is kvar på ravinens botten hela sommaren. Enligt sägen ska man ha hittat ”gammalt gods” på två skilda ställen i Evagraven. Varje sommar besöks Evagraven av många tusen turister i samband med att de besöker Ruvallen och Hällmålningarna.
  • Fiskhålsgraven ligger också på Flatruet, 2 km väster om Evagraven. Den har fått sitt namn efter den källbäck som rinner genom ravinen och nere vid skogbandet finns ett bestånd av dvärgröding som anses ha funnits där sedan inlandsisen smälte undan. I en annan ravin vid Anåfjället (Blåstöten) finns också samma slags röding i en liten tjärn.
  • Svartmograven. Ungefär 3,5 km väster om Fiskhålsgraven på sydkanten av Flatruet ligger Svartmograven. Genom ravinen rinner Svartmorbäcken som rinner ut i Stassån. I skogen nedanför Flatruet på båda sidorna om bäcken finns lämningar efter ett gammalt lappläger, Svartmoren. Namnet efter ett i närheten befintligt gammalt lavrikt granbestånd som på härjedalska heter ”mor” eller ”granmor”.
  • Öjegraven, en stor och djup ravin, ligger längst i väster vid Flatruet och ca 2,5 km väster om Svartmorgraven.
  • Storbäckengraven. En mindre ravin som ligger strax öster om Öjegraven. Bäckarna ur Storbäckgraven och Öjegraven rinner ihop strax nedanför Öjegraven. Någon längre ner delar sig denna bäck igen. Den östra delen kallas Stassån och den västra kallas östra Storbäcken.
  • Torrgraven. Även den en mindre ravin ca 200 meter öster om Storbäcksgraven och mitt ovanför Öjevallen. ingen riktig bäck rinner genom denna ravin, namnet Torrgraven troligen därav.
  • Kovvograven ligger drygt 2 km söder om Messlingesjöns utlopp En mindre bäck från Middagstjärn rinner genom ravinen som har sitt utlopp mot Anådalen. En sägen berättar att det under krig och orostider mellan Sverige och Norge gomdes kyrksilver från Hede kyrka där. Namnet ”kovvo” betyder ju förvaringsplats. Härjedalingarna var norrmän på den tiden. Messlingeborna använde också Kovvograven som gömställe för mat och andra förnödenheter under orostider.
  • Lövörgraven  ligger 2 km söder om Messlingen och mynnar ut mot Anådalen. Den har fått sitt namn efter en björkudde vid Messlingesjöns södra sida nästan mitt emot ravinen som heter Lövörn. ”Ör” betyder grovt grus eller små stenar.
  • Storröstgraven. Ligger mitt emot Messlingen, på Anåfjällets norrsida. Ravinen sär synlig från byn. Sommartid ser man den som ett vitt diagonalt streck och på vintern är den mörk genom skuggan av fördjupningen. Storröstvallen ligger i björkskogen strax nedanför. ”Röst” betyder: fuktig mark med saftigt och kraftigt naturgräs i en glänta i skogen. Man slog och bärgade hö i många ”röstar” tidigare.

HISTORIA OCH FAKTA

Fjällbyn Messlingen ligger på en höjd av 730 m ö h. Vid foten av byn ligger Messlingesjön, i söder ser man Anåfjällets mäktiga massiv och norr om byn ligger Flatruet. Grannbyn är Mittådalens sameby.

Byns första kända nybyggare var Hans Olofsson Blix från Hede och Knudh Halvardsson från Funäsdalen som år 1673 fick tillåtelse att bosätta sig vid sjön och åtnjuta 6 års skattefrihet. Telefonförbindelse fick man 1896, bilvägen till Funäsdalen blev färdigbyggd 1926 och elektricitet fick byn först 1946. Att det funnits människor i Messlingen sedan lång tid tillbaka vittnar Hällmålningarna om.

Messlingen tillhör Härjedalen. Landskapet är det högst belägna i Sverige – kallas ofta för ”Sveriges tak”. 30 fjäll på över 1 000 meter och medelhöjden i Härjedalen är 600 m ö h. Härjedalen gränsar i söder till Dalarna, i väster till Norge, i norr till Jämtland och i öster till Medelpad och Hälsingland. Härjedalen är Sveriges minsta landskap befolkningsmässigt med enbart omkring 10 500 invånare, samtidigt som landskapet är Sveriges tolfte största till ytan med sina 11 954 kvadratkilometer. Sveriges sydligaste glaciär är Helags – Sveriges högsta topp söder om polcirkeln, med sina 1 798 m.

Västra Härjedalen är en gammal kulturbygd med knappt 2 000 bofasta som får sin utkomst från turism, jord- och skogsbruk, rennäring samt offentlig verksamhet och service. Turismen svarar för huvuddelen av sysselsättningen direkt eller indirekt.